Barns skadeståndsskyldighet

Min son, snart 10 år och elev i åk 3, har utan uppsåt spräckt en ruta i skolan. Har skolan (kommunen) rätt att kräva ekonomisk eller annan ersättning för reparation?

Svar

Trasigt fönsterEn spräckt ruta är en sakskada och din son verkar ha orsakat den eftersom det ser ut att finnas ett relevant samband mellan din sons handlande och sakskadan.

Ersättning för sakskada omfattar enligt 5 kap. 7 § skadeståndslagen (SkL) bl.a. sakens värde eller reparationskostnad och annan kostnad till följd av skadan. Dock ska enligt 2 kap. 4 § SkL den som orsakar skada innan han har fyllt arton år ersätta skadan i den mån det är skäligt med hänsyn till hans ålder och utveckling, handlingens beskaffenhet, föreliggande ansvarsförsäkring och andra ekonomiska förhållanden samt övriga omständigheter.

Vid skälighetsbedömningen tas inledningsvis hänsyn till barnets ålder och utveckling, dess intellektuella nivå och psykiska mognad. När skadevållaren är under 15 år utgår man i varje fall inte från fullt skadestånd utan gör en fri prövning hur stort ansvar som är skäligt att ålägga. Ju yngre barnet är, desto mildare blir bedömningen; i vissa fall utgår inget skadestånd alls. I rättsfallet NJA 1977 s. 186 bedömde Högsta domstolen att en pojke på 3 år och 2 månader inte kunde åläggas skadeståndsskyldighet p.g.a. hans omognad. Gränsen för att överhuvudtaget kunna ålägga skadeståndsskyldighet torde gå vid 4-5 års ålder.

Vidare beaktas handlingens beskaffenhet, särskilt om skadan orsakats med eller utan uppsåt. T.ex. om den orsakats under lek kan det inverka i mildrande riktning. Finns ansvarsförsäkring för barnet kan det anses skäligt att ålägga skadeståndsskyldighet så långt det täcks av försäkringen. När barnet saknar ansvarsförsäkring kan andra ekonomiska förhållanden medföra att skadeståndsskyldighet är skäligt, t.ex. att barnet har egen förmögenhet. I lagtexten nämns slutligen övriga omständigheter, varvid man får beakta bl.a. den skadelidandes behov av skadeståndet, självriskens storlek vid ansvarsförsäkring m.m.

Rådgivande bedömning

Jag råder dig till att ha inställningen att kommunen har rätt att kräva ersättning för reparation, dock i viss begränsad omfattning. Jag grundar detta på att din son är över 5 år men under 15 och att han verkar ha orsakat skadan men att uppsåt saknats och att kommunen får anses ha ett visst kollektivt ansvar för skolan och då är behovet av skadeståndet mindre än om det varit en privatperson som lidit skadan. Finns en ansvarsförsäkring för barnet eller har din son egen förmögenhet bör dock hänsyn tas till det enligt ovan.

Publicerat i Skadeståndsrätt. Bokmärk permalänken. RSS-feed för det här inlägget. Kommentarer är avstängda, men du kan lämna en trackback.

Kommentarer är avstängda.