Bearbetning av fotografier

Jag har precis startat en egen firma inom grafisk design och har några funderingar angående rättigheter till fotografier. Om man gör om ett foto som någon annan äger rättigheten till, vad är det som gäller då? Kan jag ta med i avtalet med kunden att det är de som är ansvariga för att ingen annan äger rättigheterna till bilderna, och på så vis vara fri från ansvar själv i den frågan? Måste det avtalet skrivas under av kunden?

Svar

Vi kommer nedan att dela upp svaret. Till att börja med kommer vi att reda ut vad som gäller för fotografier som någon annan har rättigheten till och därefter huruvida det är möjligt att avtala om att kunden är ansvarig för att ingen annan äger rättigheterna till bilden.

Vad gäller fotografiska verk så omfattas de av upphovsrättslagstiftningen, vilken regleras i lag (1960:729) om upphovsrätts till litterära och konstnärliga verk (URL). Dessa rättigheter kallas för immateriella rättigheter, och de uppstår automatiskt i och med att man skapar ett konstnärligt verk. För att man skall få upphovsrätt till ett verk, så ställs det ett krav på att verket uppfyller kravet på verkshöjd. Med verkshöjd menar man att verket har uppnått till en viss grad av självständighet och originalitet. Verkshöjd innebär att ett verk inte ska ha kunnat framställas av någon annan, oberoende av den förre. Verket får alltså inte vara så enkelt att ”vem som helst” skulle kunna komma på det. Dessutom har den som skapat verket, som utgångspunkt, en uteslutande rätt att ändra eller bearbeta verket, se URL 1 kap. 2 §. Den som har producerat porslinsfiguren har alltså med allra största sannolikhet även upphovsrätt till denna.
URL skiljer mellan fotografiska verk (1 kap 1 § 1st punkt 5) och fotografiska bilder (5 kap. 49a §) URL). Gränsen mellan den ena och den andra sortens bilder är svår att dra. Det kan sägas att fotografiska verk skyddas enligt samma principer som övriga upphovsrättsliga verk, vilket innebär en förutsättning av originalitet, sk. verkshöjd. Skyddet varar under upphovsmannens (fotografens) livstid plus 70 år efter dödsåret. Om fotografiet inte uppnår verkshöjd, så kallas det istället för fotografisk bild. De fotografiska bilderna skyddas endast under 50 år från det år bildens framställdes. Eftersom vi inte har tillgång till bilderna, så är det svårt att göra en bedömning vad som gäller i det här fallet.

Av URL 1 kap. 4 § kan man utläsa att den som har bearbetat en annans verk kan i vissa fall få upphovsrätt till den bearbetade formen. I paragrafens första stycke, nämns att om man har bearbetat verket eller överfört det till en annan konstart, så har man upphovsrätt till denna gestalt, men man äger inte att förfoga över upphovsrätten till originalverket utan att ha dennes tillstånd. Således så skall du som bearbetare, om förändringarna inte är så genomgående att det ses som ett nytt verk, ha tillstånd från upphovsmannen/rättshavaren till originalverket för att få utnyttja din bearbetning.
I andra stycket ges dock möjligheten att om man i fri anslutning till ett verk, har åstadkommit ett nytt och självständigt verk, så är ens upphovsrätt inte beroende av rätten till originalverket. Gränsen mellan beroende och fria bearbetningar är svår att dra och tillhör ett av upphovsrättens huvudproblem. Med andra ord, om bearbetningen av det upphovsrättsskyddade verket anses så stora och originella, så är dina bilder istället att se som nya och självständiga verk.

Det ska även nämnas här vad som händer om man gör intrång i någon annans upphovsrätt, uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, så kan man enligt URL 7 kap. 53 § komma att dömas till böter eller fängelse i högst 7 år. I URL 7 kap. 53a § anges vidare att den som gör intrång i någons upphovsrätt kan förbjudas vid vite att fortsätta med åtgärden.

Slutligen kan nämnas att inskränkningar i någons upphovsrätt kan förekomma och att det till exempel är tillåtet att själv, för privat bruk, framställa ett eller några få exemplar av offentliggjorda verk, se URL 2 kap. 12 §. Viktigt att komma ihåg är dock att dessa ej får användas för andra ändamål än just privat bruk.

Vad gäller möjligheten att avtala om att kunden är ansvarig för att ingen annan äger rättigheterna, så råder full avtalsfrihet. Det är alltså möjligt att skriva avtal med sådant innehåll. Däremot så torde det vara lämpligast att kunden skriver under, för att på så vis bekräfta att han/hon har tagit del av avtalsinnehållet.

Publicerat i Immaterialrätt. Bokmärk permalänken. RSS-feed för det här inlägget. Kommentarer är avstängda, men du kan lämna en trackback.

Kommentarer är avstängda.