Bolagsmäns ansvar för handelsbolags skatteskulder

Jag har några frågor knutna till handelsbolags skulder till borgenärerna.

Historik: Jag och en vän startade ett handelsbolag i december 2003. Jag var ej aktiv i bolaget 2005 och sedemera begärde jag utträde i bolaget i oktober 2005 hos Skatteverket. Bolaget övergick till ett aktiebolag i december 2005 eller någon gång under 2006. Aktiebolaget begärdes i konkurs våren 2006. På grund av obetalade skatter/moms blev jag betalningsskyldig fram till mitt utträde. Min vän betalade ingenting, utan jag fick betala hela skulden. Han hade dock sagt att jag inte skulle bli inblandad, utan att aktiebolaget skulle ta hela smällen.

Fråga: Finns det något jag kan göra för att få honom att betala (stämma, indrivningsbolag eller något annat), i alla fall halva beloppet men helst hela? Eller kan jag bara hoppas på hans ord om att han ska ta ett lån och betala mig?

Svar

Svaret på vilket ansvar en bolagsman (dvs. delägare) har för handelsbolagets skulder har delats i två delar, varav den första delen behandlar ansvaret i förhållande till tredje man och den andra delen ansvaret i förhållande till andra bolagsmän.

Bolagsmans ansvar gentemot tredje man

Bestämmelser om bolagsmännens ansvar för handelsbolagets skulder gentemot tredje man återfinns i lag om handelsbolag och enkla bolag, även benämnd bolagslagen (BL). Enligt 2 kap. 20 § 1 st. BL svarar bolagsmännen solidariskt för bolagets förpliktelser. Det solidariska ansvaret innebär att varje bolagsman svarar för skulden alla för en och en för alla. Handelsbolagets borgenärer kan således framställa krav mot vem som helst av bolagsmännen. Bolagsmännens ansvar är dessutom primärt, vilket innebär att borgenärerna kan vända sig direkt till en ansvarig bolagsman, utan att först rikta krav mot bolaget. Bestämmelsen rörande det solidariska ansvaret är tvingande och kan inte sättas ur kraft på grund av vad som anges i bolagsavtalet.

Du har följaktligen, precis som du skriver, ett ansvar för alla bolagets förpliktelser som uppkommit fram till tidpunkten för ditt utträde. Tidpunkten för utträde beror i första hand på vad som avtalats mellan parterna och kan ske formlöst. I förhållande till bolagets borgenärer svarar en utträdande bolagsman normalt även för sådana förbindelser som uppkommer efter det faktiska utträdet, om inte tredje man fått kännedom om utträdet (2 kap. 22 § BL). Av 19 § handelsregisterlagen (HRL) framkommer att det som införts i handelsregistret och kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar (PoIT) anses vara känt och sålunda ha kommit till tredje mans kännedom. Såvida inte tredje man kände till att du avgått från bolaget, gäller alltså som regel att du befrias ifrån ansvar då utträdet registrerats i handelsregistret, oaktat om ditt faktiska utträde skedde vid en tidigare tidpunkt.

Av din fråga framkommer emellertid att det rör sig om obetalda skatteskulder, där staten är borgenär. I praxis har det framkommit att staten i sin roll som skatteborgenär inte är att likställa med en sedvanligt rättshandlande avtalspart till bolaget och att 2 kap. 22 § BL inte kan anses vara tillämplig på skattefordringar (se rättsfallet RÅ 1990 ref. 50 samt NJA 1989 s. 519). Det blir därför, då det är fråga om skatteskulder, tidpunkten för bolagsmannens faktiska utträde som är avgörande för omfattningen av dennes ansvar.

Du skriver att du inte var aktiv i bolaget under 2005. Om det var så att ditt faktiska utträde skedde redan här, så kan du invända mot den del av Skatteverkets krav som härrör från tiden efter utträdet. Observera att det måste röra sig om ett verkligt utträde, som alltså grundar sig på en överenskommelse med de övriga bolagsmännen om att du inte längre är delägare. Såväl dina rättigheter som skyldigheter måste ha upphört. Du får t.ex. inte ha erhållit ränta, vinst eller liknande som hänför sig till tiden efter utträdet.

Skatteverkets beslut kan som regel omprövas eller överklagas upp till fem år efter det aktuella taxeringsåret (4 kap. 9 § 1 st. taxeringslagen (TL)). Taxeringsbeslut rörande inkomståret 2005 fattades således under taxeringsåret 2006 och kan därför bli föremål för omprövning. Det åligger dig att presentera tillräcklig bevisning om när din faktiska avgång i så fall skedde.

Bolagsmännens inbördes ansvar

De flesta bestämmelser i BL rörande bolagsmännens inbördes rättigheter och skyldigheter är dispositiva, dvs. de blir tillämpliga endast om delägarna inte har kommit överens om annat i ett bolagsavtal. Grundprincipen är således att avtalsfrihet råder och avtalet är inte underkastat andra begränsningar än de som följer av allmänna avtalsrättsliga regler.

Du bör därför i första hand söka svaret i det bolagsavtal som du och de andra delägarna upprättat. Kanske finns en klausul i avtalet som verkar i begränsande eller utvidgande riktning avseende en eller flera bolagsmäns ansvar eller liknande? Du kan i så fall kräva den eller de andra bolagsmännen på deras andelar av skulden enligt avtalet.

Om frågan inte har reglerats i bolagsavtalet torde utgångspunkten vara att någon regressrätt inte föreligger i förhållande till annan bolagsman under bolagets bestånd. I ditt fall existerar dock handelsbolaget inte längre och genom analog tillämpning av bestämmelsen i 1 kap. 2 § 2 st. skuldebrevslagen (SkbrL) har du regressrätt mot den eller de andra bolagsmännen. Regressrätten innebär att du kan kräva att den andre bolagsmannen återbetalar halva beloppet till dig, dvs. den del som motsvarar hans andel av skulden.

Värt att nämnas är att en ytterligare möjlighet för en bolagsman, som på grund av det solidariska ansvaret varit tvungen att betala till en bolagsborgenär, är att kräva summan åter av bolaget. I ditt fall är dock denna möjlighet stängd, eftersom bolaget som juridisk person inte längre existerar.

Det finns alltså möjlighet att både sätta ned skuldens storlek genom omprövning av Skatteverkets beslut och att kräva din kompanjon på hans andel, antingen i enlighet med bolagsavtalet eller med stöd av skuldebrevslagens bestämmelser. Det enklaste är kanske att framställa krav mot din kompanjon, under förutsättning att denne har pengar eller egendom som kan omvandlas till pengar. Det bästa är naturligtvis om ni kan komma överens på egen hand, i annat fall kan du vända dig till Kronofogden för att få hjälp att driva in skulden.

Publicerat i Bolagsrätt. Bokmärk permalänken. RSS-feed för det här inlägget. Kommentarer är avstängda, men du kan lämna en trackback.

Kommentarer är avstängda.