Minoritetsrevisorns rättigheter

Bolaget A har ett dotterbolag, A1, som i sin tur har ett dotterbolag A2. Dotterbolagen ägs till 100% av sina respektive moderbolag. Moderbolaget A har en ägare som har 60% och en ägare som har 40%. Minoritetsägaren tillsätter en minoritetsrevisor i moderbolaget A emot huvudägarens vilja. Har minoritetsrevisorn rätt att revidera dotter och dotterdotterbolagen emot majoritetsägarens önskan?

Svar

En minoritetsrevisor har tillsatts i moderbolaget och du undrar om denne kan revidera dotter och dotterdotterbolagen emot majoritetsägarens önskan. Vi kommer nedan att redogöra för vad som gäller för en minoritetsrevisor.

Ägare med minst 10 % av samtliga aktier eller en tredjedel av de vid stämman företrädda aktierna har rätt att kräva att en så kallad minoritetsrevisor utses, 9 kap. 9 § aktiebolagslagen (2005:551) (ABL). Sådan framställan skall göras i samband med behandling av ärende om revisorsval på bolagsstämman. Minoritetsrevisorn väljs dock inte vid stämman. Nomineringen sker på aktieägares begäran genom länsstyrelsen efter samråd med bolaget. Om inga skäl talar mot skall den revisor som minoriteten föreslagit utses. För minoritetsrevisorn gäller samma rättigheter och skyldigheter som för ordinarie revisor frånsett uppdragets tidsbegränsning, 9 kap. 9 § 3 st. ABL. Ett omförordnande kan dock ske på aktieägares initiativ förutsatt att tillräckligt stöd finns vid följande stämma. Termen minoritetsrevisor skall självfallet inte förstås så att denne skall arbeta till förmån för vissa ägare. Därför kan endast en minoritetsrevisor förordnas per tidsperiod.

Ansvaret för kostnaden för minoritetsrevisorn åvilar alltid bolaget. Länsstyrelsen är visserligen skyldig att låta bolaget yttra sig innan minoritetsrevisor utses, men bolaget kan inte ha synpunkter på vilket behov som finns av minoritetsrevisor utan bara på om den tilltänkta minoritetsrevisorn är lämplig för uppdraget eller inte.

Av 9 kap. 3 § ABL framgår att revisorn skall granska bolagets årsredovisning och bokföring, samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Granskningen skall vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver. Om bolaget är moderbolag, skall revisorn även granska koncernredovisningen, om en sådan har upprättats, samt koncernföretagens inbördes för hållanden.

Syftet med koncernredovisningen är att ge intressenterna information om koncernens ställning och resultatutveckling. Vidare utgör koncernredovisningen underlag för beräkningen av koncernens utdelningsbara medel. Koncernredovisning skall upprättas av moderföretaget. Om vissa förutsättningar är uppfyllda, vilka anges i 7 kap. 2 och 3 §§ årsredovisningslagen (1995:1554), föreligger dock inte någon sådan skyldighet, till exempel om koncernen har mindre än tio anställda.

Koncernredovisningen skall omfatta moderföretaget och dess dotterföretag med vissa undantag. Redovisningen skall avspegla koncernens relationer till omvärlden. Eftersom underlaget för koncernredovisningen utgörs av resultat- och balansräkningarna för de i koncernen ingående företagen, måste alla koncerninterna fordringar och skulder samt transaktioner mellan företag i koncernen elimineras. Även de koncerninterna vinsterna och förlusterna måste elimineras.

Sammanfattningsvis och som svar på din fråga så gäller att minoritetsrevisorn har samma rättigheter och skyldigheter som den ordinarie revisorn. Om den ordinarie revisorn granskar dotterbolagen så skall även minoritetsrevisorn göra det. Det är dock svårt för oss att svara på om koncernen är skyldig att upprätta en koncernredovisning på den information som vi fått i frågan.

Publicerat i Bolagsrätt. Bokmärk permalänken. RSS-feed för det här inlägget. Kommentarer är avstängda, men du kan lämna en trackback.

Kommentarer är avstängda.