Patientskada vid sjukhusbehandling

Jag har blivit felbehandlad på sjukhuset och är så pass besviken på deras agerande runt min skada att jag funderar på om det går och om det finns en möjlighet att stämma ett sjukhus. Nedan förklarar jag i stora drag vad som hänt och vad som gått fel.

Den 7 september 2007 bryter jag mitt vänstra underben så att det ligger i en ganska onormal ställning i en fotbollsmatch. På sjukhuset gör de bedömningen att det blir en snabbare rehabilitering för mig om jag opereras.

Den 8 september så läggs jag på operationsbordet och de genomför en lyckad operation. Jag får veta att jag kommer att bli kvar i ca en vecka på sjukhuset.

Tre dagar senare så får jag fruktansvärt ont i mitt smalben, varpå doktorerna gör en tryckmätning i smalbenet och upptäcker att det är högre tryck än det ska vara, dom bedömmer dock att det inte är skadligt för mig.

Jag lämnar sjukhuset efter 7 dagar. Det sista dom säger till mig är att jag kommer att kunna börja gå om 4 – 6 veckor.

Nu har det gått ett halvår och jag kan ännu inte gå klokt utan kryckor och jag har åkt fram och tillbaka till sjukhuset och fått nya besked varje gång jag har varit där. I Januari var jag där och fick reda på att jag har kompartments syndrom vilket innebär att min muskel i smalbenet som styr mina tår är död. Doktorn som jag träffade senast sa att jag aldrig kommer att kunna springa igen. Denna skada har uppkommit av för högt tryck i benet, alltså gjorde läkarna en felbedömning som de själva har erkänt.

Jag studerar just nu på lärarhögskolan och hade som mål att bli idrottslärare, vilket jag ej känner för nu då jag inte ens kommer att kunna springa. Jag har fortfarande välldigt ont i mitt ben och i min fot vilket har lett till stora psykiska och psykiska smärtor och jag har tappat motivationen till i stort sett allt.

Finns det en möjlighet att gå vidare med detta och göra en stämning?

Svar

Regler om skador som drabbar personer vid medicinsk behandling finns i patientskadelagen. I lagen finns angivna materiella förutsättningar för rätt till patientskadeersättning.

Rätten till patientskadeersättning bygger vare sig på en culpabedömning eller på några idéer om farlig verksamhet. De skador som ger rätt till ersättning bestäms istället genom en detaljerad uppräknig av olika typer av skador i 6 § patientskadelagen. Dessa skador ska ha orsakats av:

  1. Undersökning, vård, behandling eller liknande åtgärd under förutsättning att skadan kunnat undvikas antingen genom ett annat utförande av det valda förfarandet eller genom val av ett annat tillgängligt förfarande som enligt en bedömning i efterhand från medicinsk synpunkt skulle ha tillgodosett vårdbehovet på ett mindre riskfyllt sätt,
  2. Fel hos medicinteknisk produkt eller sjukvårdsutrustning använd vid undersökning, vård, behandling eller liknande åtgärd eller felaktig hantering därav,
  3. Felaktig diagnostisering,
  4. Överföring av smittämne som lett till infektion i samband med undersökning, vård, behandling eller liknande åtgärd,
  5. Olycksfall i samband med undersökning, vård, behandling eller liknande åtgärd eller under sjuktransport eller i samband med brand eller annan skada på vårdlokaler eller utrustning, eller
  6. Förordnande eller utlämnande av läkemedel i strid med föreskrifter eller anvisningar.

Vid prövning av rätt till ersättning enligt första stycket 1 och 3 skall den handlingsnorm tillämpas som gäller för en erfaren specialist eller annan erfaren yrkesutövare inom området, 6 § 2 st patientskadelagen. Vid oriktiga diagnoser utgår således bedömningen från vad en specialist på området hade kunnat iaktta och den tolkning han skulle ha gjort, inte från vad som väntas av en genomsnittlig skicklig läkare.

Patientskadelagen innehåller även en bevisregel som stadgar att patientskadeersättning skall utgå om det ”föreligger övervägande sannolikhet” för att skadan har orsakats av någon av de i 6 § första stycket uppräknade händelserna, 6 § 1 st patientskadelagen.

Angående ditt specifika fall kan följande anföras. Du fick tre dagar efter den 8:e september (dvs. den 11:e september) ont i ditt smalben varpå läkarna utförde en tryckmätning i smalbenet och konstaterade att det var högre tryck i smalbenet än normalt. Enligt de uppgifter du angivit verkar det som att kompartments syndrom utvecklades i ditt smalben till följd av att läkarna inte behandlade det höga trycket i ditt ben på rätt sätt. Enligt de uppgifter du anger har det utvecklats högt tryck i benet men läkarna bedömde vid tiden då du låg inne i september att detta förhållande inte var skadligt för dig. I efterhand har det dock visat sig att det höga trycket i smalbenet faktiskt var mycket skadligt för dig.

Enligt 6 § 1 stycket punkten 1 patientskadelagen lämnas som ovan anförts patientskadeersättning om en skada har orsakats av undersökning, vård, behandling eller liknande åtgärd under förutsättning att skadan hade kunnat undvikas antingen genom ett annat utförande av det valda förfarandet eller genom val av ett annat tillgängligt förfarande (d.v.s. annan behandlingsteknik eller annan behandlingsmetod) som skulle ha tillgodosett vårdbehovet på ett från medicinsk synpunkt mindre riskfyllt sätt (s.k. behandlingsskada). Bedömningen av frågan om skadan kunnat undvikas under de angivna förutsättningarna görs i efterhand (s.k. facitbedömning). Handlingsnormen för bedömningen är den som gäller för en erfaren specialist eller annan erfaren yrkesutövare inom berört område.

I ditt fall kan en bedömning av om det föreligger en behandlingsskada enligt 6 § 1 stycket punkten 1 patientskadelagen utfalla på följande sätt. Först klarläggs orsaksambandet, d.v.s. skadan skall vara en direkt följd av undersökningen eller behandlingen. Med andra ord, om åtgärden inte hade vidtagits skulle skadan inte heller ha uppkommit. Därefter prövas frågan om behandlingen varit medicinskt motiverad. Bedömningen är objektiviserad på så sätt att den sker med utgångspunkt i den kunskap som den erfarne specialisten har inom det berörda området vid tidpunkten för behandlingen. Prövningen sker på grundval av vad som varit eller borde ha varit känt om ditt vårdbehov och hälsotillstånd i övrigt vid behandlingstillfället. Om resultatet av prövningen blir att behandlingen inte var medicinskt motiverad, lämnas ersättning för skadan. Var det däremot medicinskt riktigt att vidta en behandlingsåtgärd, undersöks om valet av behandlingsmetod gjorts i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Även denna bedömning sker med utgångspunkt i den erfarne specialistens kunskap vid tidpunkten för behandlingen. Om man då finner att den valda behandlingsmetoden inte är en i praxis vedertagen metod, utges ersättning för skadan.

Om bedömningen av metodvalet ger vid handen att den valda behandlingsmetoden stämmer överens med vetenskap och beprövad erfarenhet, går man vidare och prövar om skadan kunde ha undvikits genom att den valda metoden utförts på ett annat sätt. Prövningen av behandlingstekniken sker på grundval av den kunskap som vid skaderegleringstillfället finns om ditt hälsotillstånd vid behandlingstillfället. Hänsyn tas här till alla fakta om patienten i dessa avseenden, oavsett om de var kända eller ens möjliga att identifiera när behandlingen utfördes. Däremot tar man inte hänsyn till ny medicinsk eller annan vetenskaplig kunskap som tillkommit efter behandlingen. Även prövningen av behandlingstekniken relateras till den erfarne specialistens kunskap på området. Om resultatet av prövningen blir att ett alternativt sätt att utföra behandlingen skulle ha lett till att skadan kunnat undvikas, ersätts skadan av patientförsäkringen.

I ditt fall är med sannolikhet utfallet att facitbedömningen i efterhand ger resultatet att det fanns ett alternativt sätt att utföra behandlingen av ditt smalben. Den valda metoden kunde ha utförts på ett annat sätt och därigenom kunde skadan ha undvikits.

Med anledning av detta resonemang är din skada ersättningsgill enligt 6 § första punkten patientskadelagen. Du kan följaktligen yrka patientskadeersättning.

Du skulle även kunna yrka ersättning för felaktig diagnostisering enligt 6 § tredje punkten patientskadelagen. Att yrka ersättning för felaktig diagnostisering är dock mindre fördelaktigt för dig eftersom det inte sker någon facitbedömning enligt 6 § tredje punkten. Om en vid diagnostillfället ställd diagnos är riktig mot bakgrund av de kunskaper som då fanns, föreligger alltså ingen ersättningsgill skada även om en efterkunskap skulle visa att diagnosen var felaktig.

Slutligen skall påpekas att ersättningens storlek beräknas enligt reglerna för personskada i 5:1 SkL. Vilket belopp din ersättning kan hamna på storleksmässigt är svårbedömt. Du har dock rätt till ersättning för sjukvårdskostnader, inkomstförlust samt fysiskt och psykiskt lidande av övergående natur (sveda och värk) eller av bestående art (lyte eller annat stadigvarande men) samt särskilda olägenheter till följd av skadan.

Vi hoppas att vår rättsutredning har hjälpt dig en bit på vägen. För ytterligare vägledning om hur du bör förfara hänvisar vi dig till en advokat.

Publicerat i Skadeståndsrätt. Bokmärk permalänken. RSS-feed för det här inlägget. Kommentarer är avstängda, men du kan lämna en trackback.

Kommentarer är avstängda.