Processuella möjligheter för professionella lagidrottare

Min fru har spelat volleyboll på elitnivå som semi-professionell spelare. Med semi-professionell menar jag att hon hade sitt dagliga jobb men hon fick också lite ersättning från klubben. Enligt kontrakten skulle klubben också ha betalt två flygbiljetter till valfri destination till ett värde av 10 000 kronor.

Säsongen är nu slut men kontraktet gäller fortfarande några veckor till och klubben vill inte betala dessa biljetter med motiveringen att min fru inte har varit på alla träningspass.

I januari i år kom, klubben, jag och min fru, överens om att min fru inte kommer att delta på alla träningspass på grund av jobbet och skolan som började ta mer och mer tid.

Det var en muntlig överenskommelse mellan oss, klubben, min fru och jag och ingen från klubbens sida hade sagt nånting om sänkt ersättning. Betalningen har fortsatt som vanligt, trots färre träningspass, tills sista matchen var spelad. Sedan dess klubben är skyldig drygt 3000 kronor och flygbiljetterna.

Min fråga är, finns det någon juridisk väg att gå för att hon ska få det som står i kontraktet?

Svar

Som jag förstår frågan är du intresserad av den praktiska juridiken, vilket leder in på processrätt d.v.s. lagar som reglerar utformningen av rättegångar.

För att avgöra vilken processrättslig lag som är tillämplig är det nödvändigt i ditt fall att avgöra huruvida din fru är arbetstagare enligt det civilrättsliga arbetstagarbegreppet. De två viktigaste kriterierna som talar för att någon är arbetstagare är att det finns ett avtal om personlig skyldighet att prestera mot ersättning och att prestationerna utförs under någon annans kontroll och ledning.

Din fru bör enligt min mening kunna ses som arbetstagare eftersom hon får betalt för att spela volleyboll och att en klubb på elitnivå har kontrollen över hur hon ska spela genom taktik och träning.

Enligt 1 kap. 1 § och 2 kap. 2 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister ska tvister rörande förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare upptagas och avgöras av tingsrätt varvid arbetsgivaren får sökas vid rätten i den ort där arbetstagaren har sitt hemvist. Enligt 10 kap. 1 § 2 st. rättegångsbalken anses hemvist vara den ort där personen var folkbokförd den 1 november föregående år. Din fru kan vända sig till tingsrätten i den orten med stämningsansökan men det finns även andra sätt.

Hon kan vända sig till Kronofogdemyndigheten och begära betalningsföreläggande om betalningen förfallit till betalning (vilket inte är helt klart eftersom kontraktet fortfarande löper och jag inte vet vilka tider som gäller för betalning) eftersom betalningen av ersättning samt värdet av flygbiljetterna är en penningfordran i ett tvistemål där förlikning är tillåten, 2 § 1 st. lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning. Kronofogdemyndigheten gör dock ingen materiell prövning utan kan verkställa betalning endast om svaranden inte bestrider kravet. Bestrids kravet kan processen gå vidare i domstol. Den initiala kostnaden för stämningsansökan är 450 kr och för betalningsföreläggande 300 kr.

Eftersom förlikning är möjlig i detta fall så är det också en möjlighet att förhandlingsvägen söka en lösning. Detta är också lämpligt eftersom en domstolsprocess kan ta relativt lång tid och leda till höga processkostnader. Visserligen kan vinnande part begära ersättning för rättegångskostnader, men risken finns också att hon vid förlust får betala klubbens kostnader.

Jag råder din fru till att erbjuda klubben en lösning där hon får dryga 3000 kr (eftersom de inte bestridit det) och en flygbiljett eller dess värde eftersom det kostar tid och pengar att föra process och klubben kan ha grund att sätta ned ersättningen eftersom hon inte varit på alla träningspass (vilket är en del av hennes prestationsskyldighet och gäller om inget annat avtalats).

Publicerat i Processrätt. Bokmärk permalänken. RSS-feed för det här inlägget. Kommentarer är avstängda, men du kan lämna en trackback.

Kommentarer är avstängda.