Trafikskadeersättning och skadestånd?

I somras blev jag påkörd av en bil när jag gåendes korsade ett övergångsställe. Föraren smet, men blev i efterhand tagen av polisen. Han har nu erkänt vållande till kroppsskada, vårdslöshet i trafik och smitning. Jag har fått 8500 kronor i ersättning för sveda och värk från mannens försäkringsbolag (trafikförsäkringen). I höst är det rättegång.

Jag tycker att 8500 kronor i sveda och värk är hånfullt litet. Men som jag förstår det är det inte lönt att kräva mer pengar i skadestånd i tingsrätten, eftersom tingsrätten har samma beräkningsunderlag som försäkringsbolaget, och eftersom jag inte kan få skadestånd både från försäkringsbolag och tingsrätt. Stämmer det?

Svar

Tack för att du har vänt dig till juridikrådgivarna! Vi kan inte annat än beklaga det som hänt, men vi hoppas att vårt svar ska bringa lite klarhet.

Mer ersättning

Vad gäller skadestånd från både försäkringsbolag och domstolen kan det påpekas att det du fått från försäkringsbolaget inte är skadestånd utan trafikskadeersättning.

Vidare är det du har varit med om givetvis en trafikolycka. Eftersom du har blivit påkörd av en bil, ett motordrivet fordon i trafik har orsakat en skada, blir trafikskadelagen (TSL) tillämplig enligt 1 § 1 st 1m. När det gäller personskada i följd av trafik ger TSL 8 § att trafikskadeersättning ska utgå enligt lagen. Ersättningen ska utgå från trafikförsäkringen på fordonet som körde på dig, TSL 11 §, dvs precis så som har skett. När det gäller ersättningens bestämmande hänvisar TSL 9 § till skadeståndslagen (SkL) 5 kap. Detta innebär att bestämmandet av vad beloppet avser omfatta för kompensation är detsamma oavsett om det handlar om skadestånd eller trafikskadeersättning, se SkL 5:1.

Om du kan få ut mer ersättning beror på vad de utbetalade 8500 kr står för. Om de, som du skriver, endast omfattar sveda och värk är det jämställt SkL möjligt att kräva ersättning för eventuell inkomstförlust, lyte och men samt särskilda olägenheter, se SkL 5:1 p 2-3. Kompensation för inkomstförlust innebär att om din skada gjort så att du inte kunnat arbeta, kan du få ersättning för den tiden. Vidare innebär lyte och men att om din personskada innebär bestående följder som påverkar ditt liv kan du få ersättning för det utöver övrig ersättning. Lyte och men kan tex vara ärr. Bredvid ersättningen för lyte och men kan ersättning utges för olägenheter i övrigt. Dock är det så att denna typ av ersättning utgår främst vid invalidisering, trots att lagtexten ej uppställer detta krav.

Att inte SkL används beror på att den enligt SkL 1:1 är subsidiär. Det kan enkelt förklaras som att skadeståndslagen omfattar oändligt många situationer, medan trafikskadelagen enbart omfattar trafikskador. En allmän princip inom juridik är att lex specialis går före lex generalis, dvs att en lag som har ett mer specifikt tillämpningsområde går före en lag som har ett mer öppet användningsområde.

Samma schabloner

Precis som du påpekat följer domstolen schabloner för vilket belopp som ska utges i det specifika fallet. Dessa schabloner är mycket detaljerade och har utvecklats med insyn av medicinsk sakkunskap. Bedömningen sker av grad av invaliditet i %, tex utgör blindhet 100 %. Att kräva mer än dessa belopp är oftast inte meningsfullt , även om beloppet man fått i sig känns hånfullt. Detta beror på att det finns en så starkt etablerad praxis på området att marginalerna för att få ut mer är väldigt små.

Publicerat i Skadeståndsrätt. Bokmärk permalänken. RSS-feed för det här inlägget. Kommentarer är avstängda, men du kan lämna en trackback.

Kommentarer är avstängda.